Dessa ljuvliga försommarkvällar på kolonin! Nu sjunger tulpanerna på sista versen. Men de är vackra ända till slutet.
Tulpanrabatterna i kvällssolen.
Och mellan hägg och syren så blommar förstås alla rhododendron! Nu gäller det att ge sig tid att bara njuta.
Urgammal rhododendron av okänd sort.
Just nu är vår egen lott som allra bäst. (Det gäller bara att vinkla kameran så att man inte får med de sista parksallatsbladen.)
Alla gillar en bänk att vila på.
Den gamla bänken som skulle målas om blir underbar i sitt förfall när rhododendronkvisten, som nog är minst lika gammal, vilar sig på den. Om det gick att stanna tiden så skulle jag gärna göra det precis nu!
Nu blommar tulpanerna längs vår mittgång. På vår kolonilott är blomningen som allra vackrast just så här i början av våren och på försommaren.
Tulpanblomning på kolonin.
Förra året hade jag tryckt ner massvis av tulpaner. ’Verona’ och ’Purissima’. ’Verona’ är en ljusgul, dubbel tulpan med en fantastisk citrusdoft. När den slår ut ser den precis ut som en pion. Helt underbar. ’Purissima’ är en enkel vit tulpan som blev enormt fin tillsammans med kompisen ’Verona’. Jag ska rota fram gamla bilder vid tillfälle, för det blev otroligt vackert. Men i år lyser förstås ’Verona’ med sin frånvaro. Bara några enstaka har orkat upp igen. Det blir ju ofta så med de dubbla hybriderna. Lite synd, men man har svårt att låta bli läckerbitarna ändå. Men ’Purissima’ verkar vara en pålitlig trotjänare. I år blommar den i alla fall lika stiligt som förra säsongen. Och den räcker gott. Lite mindre maffigt, men kanske lite mer elegant…
I rabatterna längs mittgången kommer senare fina nävor. De är ett arv efter tidigare ägare. Två rejäla plantor fanns på kolonin. Vi delade dem och portionerade ut små tussar längs hela gången. Och i år ser de ut att ta sig riktigt bra! Det ska bli så läckert när de har vuxit till sig ännu mer. Vilket år som helst…!
På promenad i Eriksdalslunden.
Vi njöt ordentligt idag. Nästan hela familjen var med, bara storebror hade annat för sig. En lång promenad blev det också, för att titta på alla fina magnolior. På vår lott har vi bara en blygsam stjärnmagnolia, även den är arvegods. Men runtom i Eriksdalslunden finns flera pampiga träd som absolut måste avnjutas så här års.
Magnolia hos en granne längre bort. Magnifik!
Jag kan verkligen rekommendera promenader längs Årstaviken. Det finns så mycket vackert att titta på. Och när träden slår ut och fåglarna kvittrar som besatta, då är det inte dumt med kolonier! Oavsett vilken sida av staketet man är på.
